Europeiska solcellstillverkare har egentligen aldrig haft det speciellt lätt. På senare år har de stött på flera faktorer som lett till att en del av deras produktion lagts ned. De största orsakerna till detta är konkurrensen från lågkostnadsländer, höga tillverkningskostnader och förändrade globala handelsförhållanden.
Skäl till att nedläggningar sker:
- Konkurrens: Kinesiska solcellstillverkare har varit dominerande på den globala marknaden och kunnat producera solceller till betydligt lägre priser än europeiska tillverkare. Den kraftiga konkurrensen är svår för europeiska producenter att matcha, särskilt när det gäller kostnader för råmaterial och arbetskraft.
- Tillverkningskostnader: I Europa är tillverkningskostnaderna för solceller högre jämfört med länder med lägre löner och mindre strikta miljökrav. Länder som Kina, Indien och vissa sydostasiatiska nationer kan hålla lägre produktionskostnader genom subventioner, skalfördelar och billig arbetskraft.
- Produktionskedja och beroende: Den globala leveranskedjan för solcellsindustrin har också blivit ett problem, särskilt under pandemin och de geopolitiska spänningarna mellan stormakter. Solcellstillverkning är beroende av sällsynta jordartsmetaller och andra resurser, som till stor del utvinns i länder som Kina, vilket gör tillverkningen mer sårbar för störningar. Detta förstärker det globala beroendet av enskilda aktörer.
Effekterna blir kännbara på gott och ont för konsumenten:
- Pris: För konsumenterna har nedläggningarna av europeiska solcellstillverkare lett till ett beroende av import från lågkostnadsländer som Kina, vilket kan leda till lägre priser på solceller globalt. Men samtidigt innebär den intensiva konkurrensen att priserna kan fluktuera beroende på globala handelsförhållanden och kostnader för råmaterial.
- Leveranskedjan: Eftersom solceller huvudsakligen tillverkas i Asien, särskilt i Kina (77%), innebär detta en ökad sårbarhet för störningar i leveranskedjan, vilket kan påverka leveranstider och tillgång. Vid eventuella globala kriser kan brist på komponenter uppstå, vilket påverkar installationstjänster och tillgången på solcellssystem.
- Grön framtid och produktionens lokalisering: För Europa innebär nedläggningarna av inhemsk produktion att den gröna omställningen riskerar att bero mer på globala marknader än på en lokal produktionskapacitet. Detta kan göra det svårare att nå EU:s klimatmål och öka sårbarheten för globala händelser som påverkar produktionen och distributionen av solcellsanläggningar och bromsar utvecklingen för grön energi.
Utbud och produktionens lokalisering:
Majoriteten av alla solceller tillverkas idag i Asien, särskilt i Kina, som är den största producenten av både solpaneler och solcellskomponenter. Länder som Indien, Vietnam och Malaysia har också blivit viktiga aktörer på marknaden. Medan solceller tillverkade i Europa blir dyrare, innebär det en risk för att den gröna energiomställningen blir mer globalt beroende, snarare än att bli oberoende och självförsörjande.
Slutsats: För konsumenterna innebär dessa förändringar både fördelar och nackdelar. Lågpriser från Asien kan göra solceller mer tillgängliga, men samtidigt kan leveranskedjor och osäkerhet kring råmaterial påverka tillgången och stabiliteten på marknaden. En ökad global konkurrens kan också leda till innovation, så att Europa kan bygga en starkare, mer oberoende solcellstillverkningsindustri och slippa bli alltmer beroende av utlandet.
Exempel på åtgärder för främjande av europeisk produktion finns
EU har under de senaste åren vidtagit åtgärder för att rädda och stärka den inhemska solcellsproduktionen i Europa, med målet att minska beroendet av import och främja en hållbar grön omställning. Här är två exempel på projekt där EU har försökt att rädda den europeiska solcellsproduktionen:
1. The European Solar Initiative
Syfte: För att minska EU:s beroende av solcellstillverkning utanför Europa och stärka den inhemska produktionen lanserade EU-kommissionen 2022 The European Solar Initiative. Målet med initiativet är att stödja utvecklingen av en konkurrenskraftig europeisk solcellsindustri som ska kunna täcka åtminstone en betydande del av EU:s efterfrågan på solceller och solpaneler.
Åtgärder:
- Initiativet inkluderar både offentliga och privata investeringar och syftar till att öka EU:s produktionskapacitet för solceller.
- Genom detta projekt försöker EU locka fram investeringar från både stora industriföretag och mindre innovativa företag för att bygga fabrikskapacitet för solpaneler, som kan producera flera gigawatt solcellskapacitet per år.
- EU:s långsiktiga mål är att bli självförsörjande på solceller, vilket skulle minska beroendet av import från länder utanför unionen.
Effekter:
- Projektet kan hjälpa till att minska priset på solceller genom att skapa stordriftsfördelar.
- Det syftar till att skapa ett mer resilient och hållbart produktionssystem, där Europa inte är lika beroende av globala leveranskedjor och störningar i produktionen från andra delar av världen.
2. EU:s "Green Deal" och "Fit for 55"-paketet
Syfte: EU:s Green Deal, som syftar till att göra Europa klimatneutralt år 2050, och det tillhörande Fit for 55-paketet, är bredare initiativ som inkluderar flera åtgärder för att främja inhemsk produktion av förnybar energi, inklusive solceller.
Åtgärder:
- EU:s Green Deal inkluderar mål för att öka kapaciteten för förnybar energi inom unionen, där solceller spelar en central roll.
- "Fit for 55"-paketet innehåller åtgärder för att skynda på övergången till förnybar energi, där det också inkluderas subventioner och investeringar för att främja forskning och utveckling inom solcellsindustrin.
- En viktig del av denna strategi är att öka den inhemska produktionen av solpaneler för att minska beroendet av tredje länder, samt att skapa incitament för investeringar i solcellsfabriker inom EU, exempelvis genom offentliga stödprogram och skatteincitament.
Effekter:
- Åtgärderna i Green Deal och Fit for 55 kan öka EU:s solcellskapacitet och göra det möjligt för europeiska företag att konkurrera med de stora globala aktörerna, som Kina.
- De fokuserar också på att förbättra tillgången på sällsynta jordartsmetaller och andra material som behövs för att tillverka solceller, vilket kan hjälpa till att skapa en mer hållbar och oberoende försörjningskedja inom EU.
Sammanfattning:
Båda dessa projekt syftar till att återuppbygga och stärka den europeiska solcellsproduktionen för att säkerställa att EU inte blir alltför beroende av externa aktörer. Genom investeringar i forskning, kapacitet och innovation hoppas EU kunna minska sitt globala beroende och skapa en mer hållbar och konkurrenskraftig solcellstillverkningsindustri inom unionen. Denna typ av gröna satsningar i EU utgör grunden så att vi kan fortsätta förändringsarbetet och vädra en grönare framtid.
