Effekttariffer och elnätet – för-och nackdelar med att lägga sig i vår energianvändning

När morgonens gröt slevas in i truten, kommer tanken: Borde man? Unna sig? Eller snarare: borde en klaga? Är tariffen en hållbar väg framåt? Eller ett ont hot mot solcells-och batterianvändare? Som fördyrar gröten om den kokas vid fel tidpunkt? Kan det inte få handla om grönare el - annonslänk, bara? Under de senaste åren har det svenska elsystemet genomgått stora förändringar, med ett allt högre tryck och efterfrågan på kapacitet. För att möta utvecklingen har många elnätsbolag börjat införa så kallade effekttariffer. Denna nya prismodell för elnätsavgifter syftar till att påverka hur och när vi använder el.

Vad är effekttariffer?

Effekttariffer innebär att elnätskostnaden inte längre bara baseras på hur mycket el (kWh) du använder, utan också på hur hög effekt (kW) du använder under korta tidsperioder – särskilt när du använder mycket el samtidigt, som till exempel under kalla vintermorgnar när elpatron, spis och elbilsladdare är igång samtidigt.

Den traditionella modellen – där man bara betalar för volym – uppmuntrar inte till att sprida ut elanvändningen över tid. Effekttariffer vill istället jämna ut belastningen på elnätet, för att undvika dyra investeringar i nätet som i längden skulle belasta elkunden. Låt oss kika på argumenten då.

Argument för effekttariffer

Minskar belastning på elnätet
Genom att prissätta efter effektstyrka, kan hushåll och företag påverkas att sprida ut sin elförbrukning – vilket minskar toppbelastningen och förbättrar driftsäkerheten.
Mindre behov av dyr nätutbyggnad
Om färre toppar inträffar samtidigt, behöver elnätsföretagen inte lika ofta förstärka nätet, vilket sparar resurser och kostnader som annars skulle belasta kunderna.
Ökad medvetenhet om elförbrukning
Effekttariffer gör kunder mer medvetna om när och hur de använder el. Det kan leda till smartare konsumtion och lägre elräkningar för den som anpassar sin användning.
Stimulans för energistyrningsteknik
Effekttariffer driver på investeringar i smarta hem-system, batterilagring och styrning av t.ex. elbilsladdning, vilket stödjer en mer flexibel och hållbar elanvändning.
Mer rättvis prissättning
Kunder som orsakar stor belastning på nätet får betala mer, medan de som använder el jämnare över tid slipper subventionera dem.

Argument emot effekttariffer

Otydligt och svårbegripligt
Många kunder tycker att effekttariffer är komplicerade att förstå och svåra att anpassa sig till, särskilt när fakturan påverkas av korta toppar i användningen.
Risk för högre kostnader
För hushåll som inte har möjlighet att styra sin elanvändning – till exempel barnfamiljer på morgonen – kan det bli dyrare, trots att deras totala förbrukning är låg.
Orättvisa effekter i kallt klimat
I norra Sverige, där elvärme är vanligare, är det svårt att undvika hög effektanvändning kalla dagar – något som riskerar att slå hårdare mot landsbygden.
Större krav på teknik och investeringar
För att dra nytta av effekttariffer krävs ofta investeringar i styrsystem eller batterier, vilket kan vara en hög tröskel för privatpersoner och småföretag.
Risk för fel incitament
Om tariffstrukturen inte är genomtänkt kan den leda till att folk undviker el vid vissa tider även när det finns gott om elproduktion – vilket kan minska effektiviteten i hela energisystemet.

Slutsats om gröt och tariffer

När morgongröten är uppäten får en försöka se nyktert på saken. Effekttariffer är ett kraftfullt verktyg för att göra elnätet mer robust, hållbart och kostnadseffektivt i takt med att samhället elektrifieras. Samtidigt har olika kundgrupper olika förutsättningar. Tarifferna måste vara rättvisa, enkla att förstå och kombineras med stöd för de som inte har möjlighet att anpassa sig på egen hand. I grunden är målet gott – att framtidssäkra elnätet – men utformningen blir avgörande för om det också upplevs som rättvist. Eftersom morgongrötens tidpunkt är svårflyttad. Och allra helst vill man nog förbi den diskussionen helt, så att det kan få handla om grön el.